Hon är civilingenjören med ett stort hjärta för miljöfrågor både inom industrin och på hemmaplan. Hon brinner för frågan hur man omvandlar en hållbar strategi på papper till konkret handling.
Vi ställde sex frågor till Maria Persdotter Isaksson, forskare och projektledare inom hållbarhetsfrågor
Text: Elisabeth Anderberg
1 Kort vem är du?
Jag har alltid haft ett stort engagemang för allt jag tagit för mig sen jag var liten. Frågorna som engagerat mig i har varit spretiga och inte inom ett ämne. Någonstans där så passade utbildningen civilingenjör mig alldeles perfekt. För mig är att vara civilingenjör en människa som löser det som hamnar framför fötterna på en.
Efter tre år på Chalmers så behövde jag andas – se annat än Chalmerister, så då valde jag att gå en utbildning på Färnebos folkhögskola, de hade en filial i Göteborg och jag gick deras resande kurs, som varade en termin och vi läste nationalekonomi med fokus på södra Afrika och åkte även ner som volontärer och jobbade på en organisation som hette Southern cape land commitee.
Jag tog examen från Industriell Ekonomi 2007 och jobbade på Autoliv som project engineer leader. Sedan träffade jag kärleken och flyttade till Småland.
Här i Småland har jag jobbat med allt från att arbeta med Växjö kommuns klimatbudget till miljömålsarbete och samordnad varudistrubition. Men också på Volvo CE som teamleader/project manager med fältkvalitet som huvudsak.
Efter det började jag på en doktorandtjänst inom logistik och hållbarhet på Linnéuniversitetet och forskade inom att försöka anpassa en traditionell logistikprocess att inkludera hållbarhet. 2018 tog jag ut en Licentiatexamen med min monografi som heter “Adapting the environmentally sustainable logistics performance management process”. Den är jag stolt över.
Idag arbetar jag återigen som projektledare inom hållbara transportfrågor.
2 Vad är en hållbar process?
Det finns lite olika teoretiska definitioner på en process, jag ser alltid framför mig olika steg och aktiviteter som ska ta oss till ett särskilt mål. Och hållbara processer borde ju vara det vi jobbar med dagligen, men idag gör vi ju inte riktigt det utan hur saker lever i sina egna stuprör och inte som en helhet.
Exempelvis så har en organisation en affärsstrategi och kanske en hållbarhetsstrategi, hållbarhetspolicy, miljöstrategi, miljöpolicy och så vidare. Hur ska vi göra då så att det vi gör i praktiken hänger ihop med våra mål och strategier? Att se och förstå att det som jag gör i exempelvis produktionen, eller vid mitt skrivbord har en påverkan på hur väl vi möter våra strategier. Ett första steg är ju att kartlägga själva processen och ställa sig själv frågor.
– Hänger hållbarhetsstrategin ihop med affärsstrategin? Vilka aspekter i vår organisation behöver vi arbeta med för att implementera hållbarhetsstrategin?
– Hur är hållbarhetsstrategin operationaliserad, vilka aktiviteter är specificerade? Hur ska vi jobba för att möta upp det som står i strategin? Här behöver ofta organisationen också prioritera, vilka aspekter för varje aktivitet i strategin ska bevakas, vilka ska följas upp mer noggrant och så vidare.
Här räcker det ju inte med att bara plocka fram de viktiga aspekterna utan nu måste vi ju också kunna jobba med dessa praktiskt.
– Hur ser mätprocessen ut?
Nu ska vi ta fram vad ska vi mäta, hur ska vi mäta och följa upp och analysera de aspekter som har prioriterats? Hur ska vi anställda känna att det vi gör bidrar till resultaten av utfallet av måtten.I detta steg finns en mätprocess som innehåller aktiviteter som “val av måt, definition av mått, sätta mål på måtten, samla in data och mäta utfallet, analysera och följa upp resultatet av mätningarna.
Forskningen visar att om vi inte få med oss medarbetarna på tåget så är det en stor sannolikhet att vi inte arbetar mot organisationens gemensamma mål. Så det är viktigt att engagera medarbetarna, att medarbetarna ser att deras arbete påverkar målen osv.
– Resultatet från mätningarna bidrar till hållbarhetsstrategin
Gör vi inte detta steg så är det ju meningslöst att ha en hållbarhetsstrategi. Om vi menar allvar med att arbeta med hållbarhetsfrågor så måste vi se att det vi gör bidrar till det, annars får vi revidera vårt arbete.
3 Ibland kan det vara svårt att omvandla sina mål som finns på pappret till konkreta åtgärder. Vilka är dina främsta tips på det?
Dels arbete systematiskt med detta, att även mål som rör andra frågor än ekonomi får prioritet i organisationen. Ekonomisk budget, social budget och en ekologisk budget – de borde gå hand i hand vara lika viktiga ha samma status. Dels skapa en känsla för frågorna hos människorna som arbetar i organisationen. Människor vill göra bra saker och göra rätt för sig och vill bidra och det finns så många kompetenta skatter bland alla människor som vi inte tar tillvara på. Så ta tillvara på organisationens resurser humankapitalet som finns – ge de resurserna att själva ta fram vad de vill arbeta med för åtgärder för att nå vissa av målen. Empowerment! Hamnar åtgärder och mål för långt ifrån vår egen vardag så tenderar vi att inte bry oss lika mycket i det. Eller hur?
4 Vilka skulle du säga är de viktigaste målen för industrin att sätta idag gällande klimat-/miljömål?
Tänk inte att det är miljöfrågor vi jobbar med. Det är civilisationsfrågor. Sätt mål som gör skillnad inte som får er att se bra ut på pappret, skit i det, det är ni som ska vara stolta över er verksamhet och ert arbete och sätter ni mål som gör skillnad för er så kommer ni känna detta och då känner även andra det.
Och det finns så många som tagit fram bra mått och mål så vi behöver inte börja från noll men vi behöver anpassa och göra måtten och målen till sina egna mått och mål.
5 Vilka är transportsektorns största utmaningar?
Ibland glömmer vi ju bort oss själva i det här. Jobba med människorna, det är ju det viktigaste. Det är ju för människorna ska hitta lösningar som fungerar, inte för tekniken. Människorna i fokus.
De som bestämmer på riktigt har ju inga problem med att investera miljoner i vägar men att ta beslut att investera i människor, att jobba med saker som ger oss människor möjligheter att förändra vårt beteende känns inte lika självklart.
En samhällsplanerares jobb i framtiden kanske inte handlar om att planera för nybyggnationer och liknande utan för bevarande och utveckling av befintliga hus, vägar. Utveckla digitala lösningar och så vidare.
6 Vad sätter du själv för hållbarhetsmål?
Jag sätter sällan grandiosa mål för mig själv. Jag behöver göra saker i rimlig nivå. Jag lever i en familj och då är det många att ta hänsyn till och samtidigt värna om framtiden. Vi äter vegetarisk mat hälften av dagarna i veckan. Vi äter kött som vi köper av en bonde som är granne med oss, eller älg som pappa jagar åt oss. Jägarexamen är något vi ska ta så vi kan börja jaga själva. Ska man äta kött så kanske man även bör kunna döda djuret man ska äta. Jag tar aldrig bilen till arbetet om jag inte måste, jag åker buss, samåker eller arbetar hemifrån för att göra vardagen smidig för mig och kollegor och min fina familj. Jag har lyxen att kunna be fritidspersonalen att gå med barnen till bussen på eftermiddagen så jag kan hämta hem dom med bussen. Ler varje gång jag tänker på det. Sånt samarbete. Vi har skapat upp ett umgänge där vi delar på saker, vi har inte en egen gräsklippare till exempel. Jag vill vara en förebild på så sätt att jag inte vill vara extrem utan jag vill visa att mitt liv är precis som alla andras men jag har förmodligen lägre utsläpp än gemene människa med liknande förutsättningar som mig själv. Alla måste få en chans att bidra – på sitt sätt.
Om Maria:
Namn: Maria Persdotter Isaksson
Yrke: Projektledare
Bor: Tolg
Därför är jag engagerad i miljö- och klimatfrågor: För att det handlar om allas våra liv och vår framtid och för att det är så himla roligt
Vilken låt väljer du till Spotifylistan: I follow River The magician remix – Lykke Li
