Det var egentligen genom en ren tillfällighet som Lotta Grahn började sitt arbete på Tenhults pressgjuteri. Dock en väldigt lyckosam sådan, som har lett till en lång och varierande karriär som passat Lotta. Hon beskriver sig själv som en envis person med tendenser till arbetsnarkoman, men som verkligen tycker om att jobba och känner stor stolthet över sitt arbete.
Text: Lotta Larsby
Foto: David Elg
Det är vår i luften när månadens gjutare Lotta Grahn tar emot oss på Tenhults Pressgjuteri Tepa strax utanför Jönköping.
Lotta har arbetat på Tepa i 29 år inom en rad olika områden. Idag jobbar hon med ansvar för intern logistik och inköp.
Det är en något konfunderad månadens gjutare vi möter. Vi frågar henne om hon blev förvånad över utmärkelsen, eftersom hon med egna ord brukar smita undan när det är något sådant på gång. Det lyckades hon inte med denna gång och när Lotta lite senare under vårt besök ger oss en rundtur på gjuteriet märker vi tydligt att hon är en uppskattad medarbetare med ett otroligt kunnande.
Lotta inledde sin karriär på Tenhults Pressgjuteri, Tepa, som gjutare. Då var dom 16 personer och tre pressgjutmaskiner, nu är dom över 110 personer och hela tolv pressgjut- maskiner. Det är alltså en rejäl tillväxtresa som Lotta har varit med om under sin tid hos Tepa. En av de största förändringarna hon har upplevt under tiden på Tepa är kundernas krav på kvalitet. Tepa har alltid arbetat med ett högt kvalitetstänk, men nuförtiden är det en extrem kvalitetskontroll. Men en stor förändring har även skett i själva tillverkningsprocessen. När Lotta började hade dom inte robotar i produktionen, vilket självklart krävde mycket mer manuell hantering.
Tenhults pressgjuteri grundades redan år 1949 som ett metallgjuteri
i det som då var gårdens ladugård. Närmare bestämt hönshuset, berättar Lotta. Idag ligger gjuteriet kvar på samma plats med har utökats med både tillbyggnader och förvärv av fler fastigheter intill den ursprungliga produktionshallen.
-I början av 1990-talet utökade vi med den första gjuthallen. Jag kom- mer ihåg att vi stod och tittade ut över lokalen och tänkte, OJ, vad stort, vad ska vi göra med allt?
Men nog fick dom nytta av allt utrymme. Trots fler hallar, lagertält och tillökade byggnader börjar dom faktiskt känna sig lite trångbodda igen.
Lotta tror att en stor del av Tepas framgångssaga beror på att företaget alltid har varit oerhört innovativa gällande teknik. Dom har provat sig igenom mycket utrustning och alltid haft som mål att hålla sig i framkant.
När vi frågar Lotta om hur det kom sig att hon hamnade på Tenhult ler hon åt minnet. Det var egentligen bara så att hon var med en bekant på besök på Gjuteriet för att, som den bekante formulerade det, se hur ett riktigt hårt jobb gick till. Då passade hon helt sonika på att fråga om det fanns något jobb till henne där, och på den vägen blev det.
Innan sin tid inom gjuteribranschen arbetade Lotta inom vården. När vi frågar henne om hon tror att hon gjorde rätt i att byta karriär svarar hon tveklöst.
-Det var absolut rätt val att byta jobb! Att arbeta inom vården är otroligt tufft. Dessutom har jag fortfaradede inte bestämt mig för vad jag ska bli när jag blir stor!
Och nog verkar det som att Lotta har valt rätt företag för att få tillfredsställa sin nyfikenhet och envishet. De första 11 åren på Tenhult arbetade hon som gjutare men så småningom orkade inte händerna längre. Då fick hon möjlighet att börja arbeta på lagret och med att köra truck. Därefter blev hon produktionsledare och jobbar alltså idag inom logistik och inköp.
Hon berättar att det är ett antal olika hattar som har hängt på väggen. Och det är bara de officiella titlarna. Under åren har det även varit många inofficiella roller. Hon upplever att några av de tuffaste perioderna har varit, att folk med tydliga roller försvunnit från företaget. I sådana luckor upplever hon att alla har fått hugga i och hjälpas åt tills de rollerna åter har kunnat bemannas. Hon tror att det mest naturliga sättet att rekrytera eller placera om människor inom företag är att man faktiskt automatiskt faller in i sina roller, snarare än att man skapar roller åt folk. När vi frågar om hon själv uppsökt sina nya roller inom företaget skrattar hon till och svarar.
-Nja, jag har nog snarare blivit pådyvlad rollerna.
Dock berättar Lotta om flera kollegor som även dom under sin arbetstid har fått sina arbetsuppgifter förändrade efterhand och vi diskuterar att det är av stor vikt att behålla duktig arbetskraft inom företaget och branschen.
Överlag upplever Lotta att folk utanför branschen har väldigt lite insikt i hur det faktiskt går till på
ett gjuteri, men att det finns en stor nyfikenhet. Hon har fått visa upp verksamheten otaliga gånger för besökare och då är folk ibland förvånade över hur rent och snyggt det är. Hon får ofta förklara hur processerna med pressgjutning går till och då kan det vara svårt för folk att ta in hur det till exempel fungerar med robotar och automatiseringar.
Lotta har under hela sin tid på Tepa känt att det varit en spännande arbetsplats att vara på. Det har hänt mycket och hon är säker på att det i framtiden kommer att fortsätta ske en massa intressant utveckling. Hon tror att det kommer att bli fler automatiseringar och tror även på förändringar i själva råmaterialet. Idag får de sitt material i tackor men Lotta tror att det kommer att ske en rationalisering gällande det för att kunna reducera transportbehov och energiåtgång. Själv känner hon att hennes intresse har växt ju mer hon lärt sig. Hon tycker att fortbildningskurser är väldigt givande för att hålla igång nyfikenheten.
-Jag tycker om AHA-upplevelsen man kan få när man går på kurs och med mer kunskap kommer man hem igen med ännu större intresse.
På fritiden läser hon gärna tidskrifter om vetenskap och teknik. Och när det blir för många tidningar hemma tar hon med sig till jobbet så att fler ska få ta del av spännande artiklar.
När Lotta visar runt oss i fabriken möts vi av glada miner och kollegor som passar på att stämma av frågor med Lotta. Det märks att hon är en omtyckt kollega. Vi stöter på Camilla som kör truck och Lotta berättar att ibland ringer Camilla in till kontoret och behöver hjälp ute i Hallen. Då ställer Lotta självklart upp och tycker det är skönt att byta ut kontorsmiljön emellanåt.
Lotta tror att den fysiska och psykiska arbetsmiljön går hand i hand. Den fysiska miljön i ett gjuteri innebär mycket kemikalier och väldigt hårt arbete. Då är det av oerhört stor vikt att den psykiska miljön är trygg och tillåtande. Hon tror att den miljön skapas mycket genom attityd. Att det blir vad man gör det till. Hon tycker att Tepa har en väldigt bra arbetsmiljö, men att ingen någonsin kan bli färdig med arbetsmiljön utan att det är något man ständigt måste arbeta med.
På Tepa känner hon att medarbetarna blir hörda. Att man alltid kan gå upp till VDn eller sina chefer och uttrycka sin åsikt, sina idèer eller be om hjälp.
-Här är det alltid tillåtet att uttrycka sin åsikt, sen kanske man inte alltid får medhåll, men man blir lyssnad på. Det alltid folk man står mer eller mindre nära, det tror jag är mänskligt, men oavsett kan man alltid hitta sätt att arbeta på tillsammans.”
Lotta har flera kollegor som har funnits ungefär lika länge eller längre än henne på Tepa. Hon kan uppleva att det ibland kan vara lite utmanande att lyfta in nya generationer i branschen. Det kan skilja lite på hur man upplever sin arbetsroll. Ibland faller hon och de kollegor som arbetat länge på Tepa in i “kommer ni ihåg snacket”. Då blir dom nyare nyfikna. Men då berättar Lotta att dom plockar fram fotoalbum från förr och visar hur det brukade vara på gjuteriet. Förr om åren brukade de till exempel åka på en resa tillsammans varje år. Men i takt med att företaget växt är det för svårt att få ihop rent logistiskt. Däremot håller de stenhårt fast vid traditioner, som det årliga julbordet och att alla varje år får en sommarpresent. Sådana gester tycker Lotta är väldigt uppskattade.
När vi pratar vidare om arbetsmiljö berättar Lotta att hon tror
att det är självklart att arbetsmiljön påverkar prestationen, det kan handla om bara en sån sak som ordning och reda. Eller, förstår vi när vi passerar en kollegas kontor där en däst liten herre kikar upp på Lotta från sin korg, att kunna ta några minuter för att fråga en hund om hur han har det idag.
“Här är det alltid tillåtet att uttrycka sin åsikt, sen kanske man inte alltid får medhåll, men man blir lyssnad på. Det alltid folk man står mer eller mindre nära, det tror jag är mänskligt, men oavsett kan man alltid hitta sätt att arbeta på tillsammans.”
Om Lotta
Namn: Lotta Grahn
Ålder: 60 minus
Bor: I skogen i en liten by utanför Tenhult
Familj: Man och två Jämthundar
Låt på Spotifylistan gjutarlåtar: Working class heroe, med Jerry Williams tycker jag passar alldeles utmärkt på vår Spotifylista. Som en hyllning till alla hårt arbetande gjuteri- medarbetare. Dessutom är det en bra låt med en suverän artist, som tyvärr lämnat oss!
TEPA
-Pressgjuteri som konstruerar, producerar och levererar pressgjutna detaljer i aluminium och zink. -Utför utöver pressgjutning även efterbehandling och montering. -Levererar till flertalet branscher, allt från traditionell fordonsindustri till hitech. -1949 grundas Tenhults Metallindustri AB av Bertil Johansson och Axel Molin. -1983 startas Tenhults Pressgjuteri AB av Ronald Bäckeper och Torsten Johansson. -Gjuteriet har växt i genomsnitt 15% per år. -Idag arbetar Thomas Löfgren som VD för Tenhults Pressgjuteri. -Företaget arbetar enligt CSR (Cor- porate Social Responsibility) Policys samhällsansvar.
