Magnus Wessén har en gedigen bakgrund inom gjuteribranschen. Både gällande forskning och kommersiell verksamhet. Magnus arbetar internationellt men har sedan 2011 sin bas i Stockholm. Gjuteriet träffar Magnus på GIFA 2019 i Magmas stora monter. Nedanför scenen där Magma visar en välbesökt holografisk förklarande film om konceptet autonomous engineering passar vi på att ställa “6 snabba” frågor till denne mångsysslare.
Text: Lotta Larsby
1. Vem är Magnus Wessén?
Jag pluggade materialvetenskap på KTH och forskade sedan inom segjärn. Jag disputerade 1997 men redan år 1995 blev jag värvad till Jönköpings tekniska högskola tillsammans med Ingvar Svensson som då var min handledare på KTH. Vi fick där i uppgift att tillsammans bygga upp en forskargrupp inom komponentteknologi. Det innebar även en annan tuff uppgift, vilket var att få med min familj från Stockholm till Jönköping. Det lyckades jag med år 2000 och hela familjen trivdes jättebra i Jönköping under våra drygt 10 år där.
Efter min disputation fortsatte jag att arbeta 50 procent på högskolan med forskning och utbildning. De övriga 50 procenten arbetade jag kommersiellt för Magma, via företaget Foundrysoft som jag startade tillsammans med Ingvar. Vi jobbade huvudsakligen med MAGMAiron, en speciell programmodul för gjutjärn, men även med en ny modul för aluminium; MAGMAnonferrous. Detta arbetade vi mycket intensivt med i ungefär 10 år fram till 2006.
2006 lämnade jag Magma-världen helt för att kommersialisera ett patent jag tagit på högskolan gällande rheogjutning. Det arbetade jag också väldigt intensivt med, fast fortfarande på halvtid, fram till år 2010. Det året bad Magma mig att komma tillbaka på heltid och arbeta som säljare, support och inom utbildning för programmet MAGMASOFT. Och här är jag alltså idag som ansvarig för MAGMASOFT i Sverige, Norge, Danmark och Finland.
2. Har du fortfarande kvar ditt intresse för rheo-gjutning?
Ja, det intresset har jag hela tiden behållit vid sidan av mina andra projekt. Jag fortsatte att arbeta med min doktorand, Haiping Cao, som jag tog patentet tillsammans med. Haiping kommer från Kina och tillsammans byggde vi upp en gjuteriverksamhet i Kina under många år. Dock sålde jag av den verksamheten för några år sedan och har nu helt släppt Kina. Patentet har jag fortsatt att kommersialisera tillsammans med Comptech i Skillingaryd via företaget RheoMetal Machinery, som huvudsakligen hanterar olika IP-rättigheter. Comptech ansvarar nu för all utveckling, marknadsföring och försäljning av utrustning för den så kallade RheoMetal-processen på ett mycket framgångsrikt sätt. De har större möjligheter än vad jag hade att utveckla såväl process som marknad i och med sitt gjuteri och sin långa erfarenhet inom branschen. Så nu driver de processen och jag hjälper till med bland annat simulering, vilket är jätteroligt.
Man kan säga att det är en väldigt avancerad hobby för mig!
3. Hur ser du på ditt internationella arbete?
Jag arbetar väldigt mycket internationellt. Här ligger mitt fokus mycket i Norden. Jag har även en mycket liten tjänst på högskolan i Jönköping vilket innebär en del internationellt arbete. Gällande rheogjutningen arbetar jag över hela världen.
4. Hur skiljer sig arbetskulturen länder emellan?
Skandinavien gällande Magma får jag faktiskt säga nästan är som hemma, där fungerar det väldigt likt överallt. I övriga Europa är det inte heller några problem. Det som skiljer mellan till exempel Sverige och Tyskland, där vi befinner oss idag, är mest att gjuterierna här är fler och större.
I Asien och främst Kina, där jag har varit mycket, kan det däremot vara svårt att förstå det kinesiska tänket. Det är en helt annan affärskultur och det ställs andra krav. Ibland kan det vara svårt att förstå vad folk vill, eftersom det inte alltid är samma sak som de säger.
Däremot tycker jag inte att det skiljer nämnvärt hur vi i olika länder ser på gjuteribranschens framtid. Jag har generellt en känsla av att det går bra för gjuteribranschen just nu.
5. Vad tror du är viktigt för att behålla konkurrenskraft?
Här i Sverige tror jag att vi behöver fortsätta vara duktiga, hålla en teknisk spets, arbeta kostnadseffektivt och smart, vilket naturligtvis innefattar gjutsimulering. Jag tror mycket på nya tekniker och självklart på rheogjutning som en av dessa. Genom rheo-gjutning kan vi bland annat minska vikten vilket är en avgörande faktor för att spara både pengar och miljö. Det handlar alltså om smarta material och nya lösningar. Det är det som kommer framöver. Jag tror att det är de som är på tårna gällande ny teknik, som når störst framgångar. Det krävs att man använder avancerade tekniker, arbetar med simulering på ett modernt sätt samt vågar testa nya koncept.
6. Kan du ge oss lite framtidsspaning?
En av de viktigaste sakerna vi arbetar med här på Magma är det som kallas Autonomous engineering, vilket i korthet innebär att man på ett smart sätt kan hitta ett robust processfönster. Det tror jag enormt mycket på. Ute i verkligheten varierar ju processvariablerna ofta en hel del. Många olika faktorer som kompakteringsgraden i sanden, gjuttemperaturer, kolhalt, kiselhalt etc, kan variera. Det är väldigt tidskrävande att optimera en process manuellt, och det finns risk att den valda lösningen, även om simulering används, ligger i utkanten av processfönstret med en alltför stor kassation som resultat på grund av processvariationerna i gjuteriet.
I MAGMASOFT, med det nya konceptet Autonomous engineering, kan man ange ett visst intervall på olika parametrar, även geometriparametrar som till exempel höjden på ett inlopp. På så sätt kan man kan hitta var man bör befinna sig för att processen ska vara så robust som möjligt. Man låter helt enkelt programmet hitta den mest optimala lösningen utifrån det som man vill uppnå. //
Om Magnus:
Namn: Magnus Wessén
Yrke: nsvarig för MAGMASOFT i Sverige, Danmark, Norge och Finland.
Egna företag inom gjuteriområdet, Foundrysoft AB (numera nedlagt), Swefos AB och RheoMetal Machinery AB.
Docent vid Tekniska Högskolan i Jönköping.
Bor: I Stockholm
Hobby: Rheogjutning, Jazzmusik, Spela piano & Golf.
Vilken låt väljer du till Spotifylistan: My Foolish Heart med Bill Evans Trio (Albumet Waltz for Debby från 1961).
