Guldsmedshyttan i Bergslagen har anor sedan 1400-talet och har befunnit sig på samma plats ända sedan dess. År 1868 bildades det moderna bolaget som efter en rad ägarbyten idag ingår i den internationella koncernen Baettr. Än idag går det att se varphögar i närheten av dagens gjuteri från när grundaren Erik Elzwik gjorde sig pengar på att bryta silver i bygden.Vi möter Hans Sigge,vd på Guldsmedshyttan som sedan 2001 nästan uteslutande tillverkar komponenter i gjutjärn till vindkraftverk.
TEXT: LOTTA LARSBY
FOTO: DAVID ELG
Hans Sigge har arbetat på Guldsmedshyttan sedan 1997 och berättar att han halkade in på ett bananskal. Han drev ett företag inom ekonomi och hade ett byggbolag som kund. Byggbolaget hyrde in sig på ett kontor i Guldsmedshyttans lokaler och Hans skötte byggbolagets ekonomi och redovisning. En dag kom ekonomichefen på Guldsmedshyttan in på Hans kontor och frågade om de fick köpa några dagar i veckan av honom. Hans sa ja och efter bara några månader kom Guldsmedshyttans vd in till Hans och frågade;
–Kan du det här nu, för ekonomichefen ska sluta?
Då svarade Hans att;
– Ja, jo, kanske kunde han det.
Och så fick Hans ta över rollen som ekonomichef på Guldsmedshyttan. För tre år sedan blev han vd och trivs fortfarande väldigt bra på företaget.
–Kan du det här nu, för ekonomichefen ska sluta?
Då svarade Hans att;
– Ja, jo, kanske kunde han det.
Och så fick Hans ta över rollen som ekonomichef på Guldsmedshyttan. För tre år sedan blev han vd och trivs fortfarande väldigt bra på företaget.
GULDSMEDSHYTTAN TILLHÖR BAETTR-GRUPPENS gjuteriavdelning och är det ena av två gjuterier. Det andra finns i Kina och fram till i somras fanns även ett gjuteri i Tyskland. Nu är Baettr i färd med att bygga ett nytt gjuteri i Indien, så snart blir det tre gjuterier igen. I princip allt som Guldsmedshyttan Baettr producerar levereras till systerfabriken i Danmark, som i sin tur levererar vidare till de olika vindkraftstillverkarna. Inom hela koncernen är de ungefär tusen anställda, varav drygt 120 finns i Guldsmedshyttan.
GULDSMEDSHYTTAN BAETTR HAR tillstånd att leverera 25 tusen ton gods per år. I år ser prognosen ut att landa på någonstans mellan 22 och 23 tusen ton levererat gods. Hans berättar att de nu söker tillstånd att leverera 30 tusen ton per år. Det blir en svettig utmaning att lyckas öka leveransen med 20 procent. I oktober ska de köra ett test för att se vilken kapacitet de kan komma upp i under en enskild månad. Hans hoppas på och ser spänt fram emot att kunna slå det rekord de satte under april månad i år. Målet ligger på 26 tusen ton gott gods. Att kunna slå rekord i en tid då stora delar av industrin varit hårt pressad under Covid-19 och det utan några massiva investeringar bådar gott för framtiden. Nu planerar Guldsmedshyttan Baettr större investeringar, men dessa kommer först få effekt under nästa år.
BAETTRS ANDRA GJUTERI, som ligger i Kina, står inför en annan typ av utmaningar som inte finns här på i Guldsmedshyttan. Hans berättar att det kinesiska gjuteriet tvingades att stänga på grund av väderförhållanden i vintras. Det var kallt och då bestämmer myndigheterna helt enkelt vilka industrier som måste stänga eftersom luftföroreningarna blir för stora om alla behöver elda samtidigt. Baettr arbetar mycket med miljöfrågor och Guldsmedshyttan Baettr är inget undantag. Hans berättar att enligt den klimatindikator som Svenska Gjuteriföreningen tagit fram ligger det svenska utsläppssnittet för gjutna komponenter runt 70 kilo CO2. Guldsmedshyttan ligger ännu lägre och släpper endast ut 16 kilo CO2. De köper endast vind- och vattenel och värmer inte någon av sina lokaler med fossila medel. De har en fjärrvärmeanläggning som de har byggt tillsammans med Linde Energi och därifrån köper de värme när de behöver och levererar till när de har överskott. Förra året stod Guldsmedshyttan Baettr för 24 procent av all värme som kom producerades i fjärrvärmeanläggningen. Hans berättar att efter finjusteringar kommer de att kunna skicka ännu mer överskottvärme till anläggningen samtidigt som de minskar sin egen förbrukning.
98 PROCENT AV produktionen levereras till vindkraftsindustrin. Men vad består de övriga två procenten av? Hans berättar med ett skratt;
–Det skulle gjutas en skulptur i grannorten Lindesberg. Vi hade egentligen tänkt att komma ifrån den där typen av saker. Men vi kunde ju bara inte låta ett kinesiskt gjuteri göra en staty i gjutjärn som skulle stå här intill. Hans fortsätter att berätta att det i sin tur ledde till att Uppsala domkyrka hörde av sig när de behövde renovera sina kyrktorn som innehåller många gjutna detaljer;
– Det passar inte alls oss egentligen, men det kändes för spännande att tacka nej till.
–Det skulle gjutas en skulptur i grannorten Lindesberg. Vi hade egentligen tänkt att komma ifrån den där typen av saker. Men vi kunde ju bara inte låta ett kinesiskt gjuteri göra en staty i gjutjärn som skulle stå här intill. Hans fortsätter att berätta att det i sin tur ledde till att Uppsala domkyrka hörde av sig när de behövde renovera sina kyrktorn som innehåller många gjutna detaljer;
– Det passar inte alls oss egentligen, men det kändes för spännande att tacka nej till.
UTÖVER DESSA SPECIALPROJEKT har Guldsmedshyttan även en liten andel kunder utanför vindkrafts-industrin. Hans berättar att det är viktigt att visa upp att de är trovärdiga även när det gäller att leverera till andra typer av kunder. Han har goda förhoppningar om att även dessa segment kan komma att växa i framtiden.
HUR SER DÅ framtiden ut för vindkraft? Väldigt god, om man frågar Hans. Sverige ligger högt upp på listan för marknader för vindkraft. Långt över marknader som till exempel Australien, Polen och Nya Zeeland;
–Resten av världen är en ofantlig potential. Om man bara tänker att Australien, som är iallafall femton gånger större än Sverige när det gäller yta och två och en halv gånger så många invånare, ligger efter oss. De har ju möjligheter till väldigt mycket mer vindkraft än vi. Dessutom sker det en otrolig utveckling gällande vindkraftverk och Baettr satsar stort på utveckling inom sina processer tillsammans med sina kunder.Hans berättar att bara uppe i maskinhuset, den så kallade nacellen, som består av nav, axlar och lagerhus på ett stort vindkraftverk, kan det finnas 80-100 ton gjutjärn. Arbetet med att konstruera lättare komponenter samtidigt som ännu fler vindkraftverk produceras, är viktigt för att driva utvecklingen av hållbara energikällor framåt.
–Resten av världen är en ofantlig potential. Om man bara tänker att Australien, som är iallafall femton gånger större än Sverige när det gäller yta och två och en halv gånger så många invånare, ligger efter oss. De har ju möjligheter till väldigt mycket mer vindkraft än vi. Dessutom sker det en otrolig utveckling gällande vindkraftverk och Baettr satsar stort på utveckling inom sina processer tillsammans med sina kunder.Hans berättar att bara uppe i maskinhuset, den så kallade nacellen, som består av nav, axlar och lagerhus på ett stort vindkraftverk, kan det finnas 80-100 ton gjutjärn. Arbetet med att konstruera lättare komponenter samtidigt som ännu fler vindkraftverk produceras, är viktigt för att driva utvecklingen av hållbara energikällor framåt.
BETRÄFFANDE UTVECKLING OCH framtid för svensk gjuteriindustri ser Hans även där en ljus framtid. Han upplever att det finns stor hjälpsamhet gjuterierna mellan och samarbetar själv gärna med andra gjuterier. Han har goda exempel på när nätverkande och kommunikation inom Gjuterisverige varit till stor hjälp.
– Vi, liksom ett antal andra gjuterier, använder oss av Otto Junker-ugnar och har en samarbetsgrupp med några andra gjuterier. För snart ett år sedan kraschade vår dator till ugnarna. Då visade det sig genom nätverket att Bruzaholm hade en extra dator som vi fick lov att låna. Han fortsätter att berätta om en annan gång, då det var en viss typ av legering som tog slut och som leverantören inte kunde få fram tillräckligt snabbt. Då fanns det ett annat gjuteri som snabbt kunde låna ut, så att de klarade sig till nästa leverans. Just sådana här typer av samarbeten tycker Hans fungerar mycket bra och anser att det är avgörande för att svensk gjuteriindustri skall överleva. //
– Vi, liksom ett antal andra gjuterier, använder oss av Otto Junker-ugnar och har en samarbetsgrupp med några andra gjuterier. För snart ett år sedan kraschade vår dator till ugnarna. Då visade det sig genom nätverket att Bruzaholm hade en extra dator som vi fick lov att låna. Han fortsätter att berätta om en annan gång, då det var en viss typ av legering som tog slut och som leverantören inte kunde få fram tillräckligt snabbt. Då fanns det ett annat gjuteri som snabbt kunde låna ut, så att de klarade sig till nästa leverans. Just sådana här typer av samarbeten tycker Hans fungerar mycket bra och anser att det är avgörande för att svensk gjuteriindustri skall överleva. //
GULDSMEDSHYTTAN
• Anor sedan 1400-talet och tillverkade under de första århundradena främst vapen åt svenska armén
• Grunden till dagens bolag lades av Erik Elzwik som år 1868 byggde en ny masugn på platsen
• När stålkrisen slog till 1978 lades den gamla masugnen ner
• Köptes från Sandvik av Windcast Group 2001
• Såldes till Vestas 2003
• Såldes 2013 till det tyska bolaget VTC Partners GmbH, och gruppen fick namnet Global Castings
• 2019 bytte Global Castings namn till Baettr
OM HANS SIGGE
• Ålder: 64
• Gjutare sedan: Januari 2020
• Bor: I Guldsmedshyttan nära nog att kunna promenera till arbetet varje dag
• Familj: Hustru, två utflugna barn och två barnbarn
• Tidigare erfarnhet: Bland annat ekonom i byggbranschen, lärare, verksamhetsledare och under en kort period i sin ungdom också sjöman
• Låt till Spotifylistan Gjutarlåtar: David Bowie- Heroes och Leonard Cohen – Hallelujah
