Trendspaning – morgondagens fordon

0
1160

Den 30 juni bjöd RISE in till en digital trendspaning på temat materialförsörjning för framtidens fordon. En engagerad panel med personer kopplade till fordonsbranschen diskuterade morgondagens trender och berörde ämnen som materialförsörjning, affärsmodeller och design. Åhörarna fick ta del av spännande visioner och ideér kring innovativa lösningar. Nedan följer ett litet urval av det som diskuterades.

Trendspaningen föranleddes av RISE årliga rapport kring trender inom materialomställning med fokus på materialförsörjningen för framtidens fordon. Moderator för dagen var Niklas Jälevik, presschef på RISE, som fick sällskap i studion av Josefina Sallén, Fokusområdesledare Cirkulär omställning på RISE. Med på länk var Peter Bryntesson, senior projektledare på Fordonskomponentgruppen, Sander Jahilo, Circular Lead på Polestar, Ann-Sofie Wulfsberg, Director Circular Development på Volvo Group och Martin Öman, Vice President and Head of Product & Software Engineering på AFRY.

Josefina, fokusområdesledare från RISE, inledde diskussionen med siffror från rapporten som att en personbil endast nyttjas 2-4 procent av tiden och att det i snitt färdas 1 och en halv person i varje bil. Men att elbilar dramatiskt håller på att förändra sättet vi ser på användande och tillverkning av bilar. Diverse forskningsprojekt från RISE berör hur elbilar i framtiden har potential att helt revolutionera vårt användande av fordon. Bilar tillverkade med smartare metoder, med klokare materialanvändning, längre livslängd och saluförda med andra typer av affärsmodeller är några nyckelområden som krävs framöver. Med detta som utgångsläge bjöds paneldeltagarna in att dela sina upplevelser och tankar.

Ann-Sofie, Director Circular Development på Volvo Group, berättade att trots att Volvo redan länge har arbetat med återtillverkning, finns det potential att utöka arbetet mycket mer. En av hennes trendspaningar är att material framöver kommer att betraktas på helt andra sätt än tidigare. När det gäller bilar går det inte att återanvända material hur som helst. En del av lösningen är att hitta vägar till att uppgradera befintliga bilar. Befintliga komponenter återanvänds, får nya användningsområden och att det sista steget är att återanvända själva materialet. Hon tror på data-driven approach, alltså att förutse den optimala tidpunkten för service, förnyelse och uppgraderingar. Eftersom att alla komponenter i en bil inte har samma livslängd, gäller det att ge den huvudsakliga produkten så långt liv som möjligt. Det innebär att använda gammalt och nytt i kombination samt att designa så att det är lätt att plocka isär och återvinna efter de olika delarnas förutsättningar.

Enligt Sander Jahilo från Polestar är deras ambition är att bygga bilar med såväl återanvända komponenter, elektronik som material. Han berättar att så mycket material som möjligt ska tillbaka in i kedjan, att skadliga ämnen måste reduceras och att användandet av jungfruliga råvaror måste minska drastiskt. Han håller med om att för liten andel av återvunnena bilar idag åter kan bli till nya bil. Legeringarna blandas i återvinningen och därför tvingas man ofrivilligt använda jungfruliga råvaror. Ofta skrotas hela bilar, trots att dess komponenterna kan ha oerhört varierande slitningsgrad. Det finns en enorm i potential att återvinna delar som egentligen är dugliga när en bil skrotas.

Martin Öman från AFRY, som arbetar med att hjälpa industrin i omställningen, ser en stark trend i att diskutera material. Val av material är en del av det hela, men även att utgå från varje enskilt material och inte fordonet som helhet. Exempelvis kanske textilierna i en bil har lägre miljöpåverkan men kortare livslängd än ett bilbatteri. Då kanske det är värt att uppdatera textilierna i en bil för att få bilens totala livslängd att bli så lång som möjligt.

Peter Bryntesson, FKG, talade om att det inte endast handlar om teknisk utveckling. FKG bevakar hållbara affärsmodellerna för sina medlemmar och affärsmodellerna för OEMer är i förändring. Det måste vara lönsamt att tillverka komponenter.

Sander Jahilo berör samma ämne och talar om hur en bils värde idag är bunden till bilens garantitid. Värdet sjunker varje gång en bil säljs och det motsvarar inte alltid hur länge en bil faktiskt är duglig. Om vi kan mäta den totala livslängden av en bil och justera prisbilden därefter, skulle det ge incitament att konsumenterna inte längre känner samma behov av att äga nytt, eller äga alls. En ökad efterfrågan av nya elbilar skapar ett ökat behov av att utvinna mineraler och det går helt enkelt inte att möta efterfrågan. Det är också en anledning till att vi måste tänka nytt och vara beredd att dela på fordon. Då behövs fler och enklare affärsmodeller för bildelning. Sander Jahilo tror att omställningen drivs såväl av teknisk utveckling som konsumentbeteende. Att det helt enkelt inte finns tillräckligt med material är en faktor, men det gäller att få folk att faktiskt vilja dela. Det måste bevisas att nya affärsmodeller kan vara lika lönsamma som de gamla för tillverkarna. När det gäller konsumenterna måste upplevelsen tas med i beaktning. När man till exempel reser kollektivt så har man ofta inte samma bekvämlighetskrav. Han tycker att en viktig fråga är att skapa villighet att dela och se till att konsumenterna inte väljer bort delningsmodeller av rädsla för att någon ska fördärva deras bil. Martin Öman håller med om att en bil idag är en viss statusmarkör. Men han tror att användarnas krav kommer att förändras, eftersom det är ett måste i den klimatsituation vi alla är i. Användarbetendet måste gå i linje med utvecklingen och alla delar av samhället måste anpassa sig.

Peter Bryntesson ger musikindustrin som exempel på utveckling som inte alltid varit lätt att föreställa sig innan den blev verklighet. För ett antal år var det givet att äga sin musik, exempelvis i form av LP eller CD skivor. Sedan kom Mp3 som ett första steg, idag tack vare streamingtjänster, är det snarare ovanligt att äga musik i fysiskt i form av skivor.

Panelen tycks eniga om en hoppfull framtid och att affärsmodellerna kommer utvecklas i takt med den tekniska utvecklingen, som exempelvis självkörande bilar som kan stå redo när som helst, smartare design och mer hållbara material.

Hela rapporten och sändningen Runt hörnet – trendspaning om materialförsörjning för framtidens fordon finns på: https://www.ri.se/sv/runt-hornet/2022-materialforsorjning-for-framtidens-fordon