Grafiken över deras omsättning liknar Växjö Lakers väg till en serieseger.
Spridningen av kunder är att jämföra från knatteligan till allsvenskan, alla lika viktiga men olika stora.
Huvudcoacher för Gjuteriteknik i Värnamo är Jonas Abrahamsson tillsammans med sin bror Peter.
Ett företag med sportsliga termer ständigt närvarande.
Jonas Abrahamsson möter upp i ett konferensrum på Gjuteriteknik. Det är glasade väggar och dörren står öppen, så den första tanken som slår mig när jag kommer in är att detta är ett transparent företag. Här finns inga hemligheter bland dem som jobbar här.
Eftersom det är fredag ropas det trevlig helg lite var stans trots att klockan knappt slagit 13.
– Vi jobbar treskift med flex under veckorna så oftast kan vi sluta lite tidigare på fredagar, säger Jonas.
Gjuteriteknik startade 1978 av Jonas och Peters pappa som bytte namn till just Gjuteriteknik på det gjuteri han tog över efter sin pappa. Till en början använde man både aluminium och zink i sin produktion, men runt 1995 valde man att specialisera sig på zink och lämnade bort all annan produktion.
1996 började Jonas jobba på företaget. Då var det omkring fyra anställda jämfört med dagens 60.
2001 tog bröderna Jonas och Peter över företaget och de har minst sagt förvaltat familjeföretaget väl med flera priser, utmärkelser och goda ekonomiska resultat som bevis på det.
– Vi ser tillväxt som en religion. Jag satte upp ett mål när vi tog över och sa: Har vi inte kommit hit om fyra år då vill jag inte detta, berättar Jonas.
Men målen har nåtts och utvecklingen har fortsatt. Jonas är helt övertygad om att ett vinnande koncept är att specialisera sig. Som exempelvis på zink.
– Det finns många andra som också jobbar med zink som en del. Men om du skulle välja ut någon som skulle tävla för dig i en sprintertävling. Skulle du välja en 10-kampare då eller en som bara fokuserat på sprint?
Det tar inte lång tid i ett samtal med Jonas innan han börjar använda sig av sporttermer. På frågan om hur han tänker kring att de tidigare sagt att de vill växa lagom och tänka långsiktigt svarar han;
– Tänk dig att du springer ett maraton. Då är det inte första kilometern du ska lägga krutet på utan planera ditt lopp så du når målet. Annars kommer du aldrig i mål.
Och för att komma i mål måste företaget också veta vad som kommer efter nästa krön. Inom industrin handlar det mycket om ny teknik.
Gjuteriteknik använder sig av flexibel automatisering i sin produktion.
– Det innebär att vi fokuserar på att automatisera själva processen och inte produkten, säger han.
Jonas tycker att det kan innebära en för stor risk att automatisera efter en enskild produkt. Om kunden plötsligt inte är intresserad av produkten längre så står de där med en maskin de inte har användning för längre.
– Vi kör väldigt många olika produkter och byter ofta verktyg. Därför har vi investerat i maskiner som kan automatisera processen och anpassa den efter vilket verktyg som sitter i. På så sätt är vi inte lika sårbara och vi kan erbjuda våra kunder att sätta igång snabbt med produktionen istället för att man ska vänta in rätt maskiner, förklarar Jonas.
När det handlar om utvecklingen inom industrin gällande digitalisering och automatisering ser Jonas det som en självklarhet om man vill vara kvar i branschen. Och han märker av en del av regeringens initiativ med Smart industri.
– Ju fler det är som följer med i utvecklingen desto mer kan man ha nytta av varandra. Det gäller att vara på samma planhalva, säger han.
Gjuteriteknik har automatiserat en del av produktionen under några år. Men de har aldrig sagt upp folk som en följd av det. Personer har fått andra arbetsuppgifter.
– Vi kommer alltid att fortsätta göra mojänger. Och mojängerna behöver kontrolleras på samma sätt som verktygen, maskinerna, leveranserna och mycket annat. Så människor kommer alltid att behövas.
Vi ska gå ut och kolla i produktionen. På vägen ut stannar vi till hos Susanna Johansson som är order- och planeringsansvarig på företaget. Hon har jobbat på Gjuteriteknik sedan ett och ett halvt år tillbaka.
– Det är ett fantastiskt företag att jobba för på många sätt. Det finns plats för personlig utveckling och våra chefer är verkligen måna om oss, säger hon.
Ett exempel på att man satsar på personalvård är den resa företaget bjuder de anställda på varje år till Åre. Under en vecka umgås de och stärker banden. I år är det 44 anställda som följer med och det är uppskattat bland medarbetarna.
– Vi hade en kille som skulle åka till Thailand med sina kompisar. Men han struntade i Thailand för då skulle de vara borta under den vecka vi skulle till Åre, berättar Jonas och skrattar.
Men att bygga ett starkt lag och stark laganda är A och O enligt Jonas. Han berättar att de är väldigt kräsna med vilka de anställer, men har för den sakens skull inte svårt att rekrytera folk.
– Vi kan anställa en person bara för att personen har rätt GT-anda. Utan att vi egentligen inte vet exakt vad personen ska göra. Det löser sig alltid, det viktiga är att man har rätt inställning, säger han.
Vad är då rätt GT-anda? Jonas förklarar det med att man ska ha vinnarskalle och inte nöja sig med var man är idag. Alltid vilja sikta framåt.
– Samtidigt är det viktigt att inte byta ut en för stor del av laget. Då förlorar man lagandan, säger han.
Sin egen vinnarskalle beskriver han som enorm. Han vill gärna vara den som vinner tipspromenaden med familjen.
Vi går vidare ut i produktionen och stöter på gjuterichefen Roger Ståhl. Han har jobbat för företaget i 17 år och bekräftar den kulturen vi hört berättats om.
– Det är roligt att jobba på ett företag som ligger i framkant i utvecklingen. Det är högt tempo och vi har alltid roligt på jobbet, säger han.
Och att det ska vara roligt på jobbet är Gjuteritekniks ledord. Det är det enda sättet att behålla bra folk menar Jonas.
– Utan vårt team är vi ingenting, lägger han till.
Ute i produktion stannar vi till vid en låda där det ligger små pryttlar som alla som skruvat ihop en Ikea-möbel känner igen. Den där lilla mojängen som ska ner i ett hål och låsa fast konstruktionen.
– Att leverera till Ikea är en rolig utmaning. De är extremt noga med allt, berättar Jonas.
Samtidigt tycker han att det är lika roligt att jobba med killen från gatan och hans stolpfot.
– Då kommer man nära produkten på ett helt annat sätt. Från idéstadie till lösning och sedan följa den ut i verkligheten.
Vi går vidare ut till lagret av verktyg. Hyllor som är flera meter höga och ännu fler meter långa står fyllda med verktyg. Där finns sammanlagt cirka 1400 verktyg som förvaras åt kunder som snabbt kan plockas ner och sättas i produktion.
– Det som är häftigt är att drygt 1300 av dessa verktyg är gjorda inom en radie av en timme härifrån, säger Jonas och ger det som en förklaring till att Värnamo är den absolut bästa platsen för dem att vara på.
Småland är epicentret för gjuteriindustrin enligt honom. Därför har det aldrig funnits någon anledning för dem att vilja flytta till någon stad eller större ort.
Jonas öppnar en dörr som leder ut. Solen bländar oss en del och det är svårt att se åt vilket håll han pekar.
– Kolla där borta. Där kan du se vart vi får vår energi ifrån, säger han.
Efter att ögonen vant sig vid solen syns det resliga vindkraftverket som Gjuteriteknik är delägare i.
Innan vi är tillbaka till kontorsavdelningen passerar vi den utbyggnad på 2400 kvadratmeter som färdigställdes 2017. Ett måste för att kunna nå ytterligare tillväxt. Och som en del av tillväxten har företaget återigen ansökt om tillstånd för utökad verksamhet. Denna gång för 10000 ton zink per år.
Så för att knyta Gjuteritekniks spelidé så får det nog bli att de är starka offensivt, men kan vara det på grund av sitt stabila försvarsspel.
Text: Elisabeth Anderberg Foto: David Elg
Låt på spotifylistan Gjutarlåtar: Jonas Abrahamssons val av låt till spotifylistan Gjuterilåtar: “Det måste väl ändå bli något kopplat till sport. Så jag tar När vi gräver guld i USA med GES.”
