Sluta att se överskottssand som avfall och se det istället som en produkt. Det menar IVL Svenska Miljöinstitutet som på uppdrag av Gjuteriföreningen just gjort en rapport kring hur man kan reducera bensenhalten i överskottssand.
-Avfall är ett område som kostar mycket pengar. Istället för att överskottsand blir avfall kan man hitta nya användningsområden, säger Nils Lindskog på IVL.
Text: Elisabeth Anderberg
Foto: Shutterstock
Sveriges gjuterier återvinner årligen 3 miljoner ton sand men för att klara detta behöver ca 200 000 ton ny sand tillsättas/år. Det betyder att motsvarande mängd måste lämna systemet i form av överskottsand. Det är stora volymer som kostar mycket i avfallshantering. Både gällande pengar och miljöaspekt.
– Det är en framtidsfråga och därför är det en drivkraft att hitta nya användningsområden till överskottssanden, säger Nils Lindskog.
Men det krävs i vissa fall en del arbete med sanden för att den ska uppfylla krav som till exempel hållbarhet och för att inte ge några negativa följder för miljön eller människors hälsa.
En del i det arbetet är att reducera bensenhalten i överskottssanden. Bensen är ett så kallat flyktigt ämne som bildas i den kemiska processen i sanden tillsammans med bindemedel och värmen från smältan. Ämnet är cancerframkallande och måste därför reduceras i överskottsanden innan den kan användas inom andra områden.
– Ett första steg är för gjuterierna att hitta metoder som ser till så att bensen inte bildas från första början i sanden, säger Nils Lindskog.
Alternativ nummer två är att hitta metoder som tar bort ämnet från överskottssanden. Detta görs idag på olika sätt. Ett sätt är via kompostering. När det handlar om just den metoden så pågår det idag ett EU-projekt där man tittar på just detta. Man undersöker om det är så att bensenet avgår till luften och påverkar miljön på det sättet eller om det bryts ner i kompostering
-Mycket talar för att bensenet bryts ner, men det är en liten brasklapp i rapporten. EU-projektet kring detta kommer att vara klar under sommaren så då får vi se, säger Nils Lindskog.
Om man kan bryta ner bensen via kompostering så är ett stort möjligt användningsområde jordtillverkning. Den tillämpningen görs redan idag i USA och Nils Lindskog tror på det även i Sverige.
– Ja jag tror att de största volymerna kan hamna där. Jord och kompostering behövs överallt och sand är bra att tillföra så länge man får bort de flyktiga ämnena, säger han.
Att använda det just till jord och kompostering är också en fördel eftersom det behövs på så många platser. Det är positivt både ekonomiskt och miljömässigt om det finns användning nära gjuterier så det inte behövs några längre transporter.
Det kanske till och med är så att vi i framtiden kan se kombinerad verksamhet av gjuterier som även har odlingsverksamhet utanför?
– Ja det vore ju bra för branschens miljöimage om inte annat, säger Nils Lindskog och skrattar.
Frågan och svaret var med glimten i ögat, men mycket handlar om att öppna nya dörrar för nya användningsområden och att se överskottssand som en produkt och inte avfall. Att hitta en marknad.
Det är inte bara inom kompostering utan överskottssanden kan användas till att göra tegel, användas som utfyllnad vid byggen, i asfalt, cement, betong med mera.
Gjuterierna behöver helt enkelt ställa frågan till omgivningen om det finns möjligheter att hitta synergieffekter på att de har tonvis med överskottssand och behov av det. Om de sedan får en kravspecifikation på överskottssanden de ska leverera så kan arbetet börja.
– I vissa fall behövs det inte göras så mycket utan man kan använda sanden direkt. Problemet är att folk är rädda för att använda återvunnet material, säger Nils Lindskog.
Det är inte bara samarbetet mellan företag och olika verksamheter som är viktigt här. Utan även samarbetet med myndigheter.
– I USA så arbetade EPA (den amerikanska motsvarigheten till svenska Naturvårdsverket) nära branschen för att hitta nya lösningar och nya användningsområden. Det är viktigt även i Sverige, säger Nils Lindskog och menar att det finns piskor i form av avgifter idag men det behövs även morötter.
“I vissa fall behövs det inte göras så mycket utan man kan använda sanden direkt. Problemet är att folk är rädda för att använda återvunnet material”
I utbildningar skulle man också kunna ta upp detta menar han. Såväl som inom byggutbildningar som när man utbildar inom odling.
– Vi måste skapa nya möten mellan parter i samhället, säger han.
Rapporten som från början var initierad och finansierad av Gjuteriföreningen är nu till hälften finansierad av staten vilket innebär att den kommer att bli offentlig. Men för den sakens skull innebär det inte att man kan luta sig tillbaka för att vänta på resultat.
– Kommunikationen och spridningen av rapportens innehåll är viktig för att alla ska få veta möjligheten till vad som kan göras.
Där har också gjuterierna ett ansvar menar Nils Lindskog.
