Sara Johansson är forskare i nationalekonomi vid Jönköping International Business School. Hennes forskning handlar om vad som driver och skapar innovation, konkurrenskraft och tillväxt både på företagsnivå och på en mer aggregerad samhällsnivå. Sara är också projektledare för Forum Förnyelse, ett projekt som syftar till att sprida forskningsresultat och öka samverkan mellan ekonomi och näringsliv.
SARAS TRE FAVORITER
Resmål: Frankrike
Mat: Skaldjur i allmänhet, vinkokta musslor i synnerhet.
Lag: Peder Fredricsson och All In, nyblivna Europamästare i hästhoppning.
I många yrken är nog vikten av goda kunskaper i svenska språket överdriven.
Varför är trösklarna så höga?
I stora delar av industrin är bristen på arbetskraft och kompetens akut. Samtidigt finns en stor grupp individer som saknar arbete. Sverige är ett av de länder som har störst skillnad i förvärvsgrad mellan inrikes och utrikes födda. Många arbetsgivare misslyckas alltså med att fånga upp de individer som kommer till Sverige för att arbeta och skapa sig ett bättre liv.
Att invandrare har svårt att få jobb skulle kunna bero på att de har en alltför låg utbildningsnivå för att platsa i den svenska industrin. Statistiken visar dock att andelen universitetsutbildade är något högre bland utrikes födda jämfört med den svenskfödda befolkningen i arbetsför ålder. Trots detta är sysselsättningsgraden för utlandsfödda betydligt lägre[1]. Beror detta på att det saknas system för att validera invandrares utbildning och kompetens? Om så är fallet, vems ansvar är det att tillhandahålla sådana system?
Ett annat hinder för nyanländas inträde på arbetsmarknaden är att dessa individer sällan talar svenska. I många yrken är nog vikten av goda kunskaper i svenska språket överdriven. Många nyanlända talar hygglig engelska. Och svenskar anses vara ett folk som generellt har mycket goda kunskaper i engelska. Faktum är att de flesta svenskar i arbetsför ålder har läst engelska i minst 6 år. Om detta inte räcker, vems ansvar är det att bryta språkbarriären?
Det finns företagare som förstår att invandrare är en tillgång. Ett exempel är Smålandsvillan, som har anställt flera nyanlända och satt svenskundervisning på arbetsschemat. Ett annat exempel är Kalset Mjölk, ett litet lantbruksföretag som anställt en somalier som djurskötare. Ali, som han heter, kan knappt läsa men har andra kompetenser. I Somalia finns inte många veterinärer men djurens hälsa är ofta avgörande för att familjen ska kunna äta sig mätt. Ali har därför en väl tränad blick som ser om djuren mår bra. Dessutom jobbar han gärna på söndagar, det är ingen helgdag för honom – han är muslim.
I ett land där andelen av befolkningen i arbetsförålder minskar är invandring inte ett problem utan en del av lösningen. Men behoven av arbetskraft och kompetens kommer inte att kunna tillgodoses utan näringslivets medverkan. Fler företag måste förstå sin egen roll och ta ansvar för att invandrare kommer in på arbetsmarknaden och integreras med den svenska arbetskraften. Det är på sin arbetsplats som dessa människor lär sig svenska språket, hur det svenska samhället fungerar och får insikt i svensk värdegrund och lagstiftning. I gengäld får företaget medarbetare med andra erfarenheter, nya synsätt och andra nätverk. Forskning visar att sådan mångfald bidrar till innovation, förnyelse och tillväxt. Det är precis vad svenska företag behöver för att hävda sig i en global ekonomi.
[1] Eurostat News release 28 okt 2016
