1969 slog Margaret Thatcher fast ”No women in my time will be Prime Minister”. Tio år senare blev hon själv Storbritanniens första kvinnliga premiärminister och dessutom den premiärminister som suttit längst sedan Robert Banks på 1800-talet.
Detta är en av flera framtidsanalyser som visat sig vara helt fel. Och fel blir det ibland. Men det betyder inte att vi behöver färre analyser kring vad vi kan utläsa i vår framtid, snarare fler. Det handlar om att lyfta blicken, slicka på fingret och se hur det blåser utanför sin egen målgrupp. Men det handlar också om att titta på fakta, siffror och mätningar som kan ge dig svart på vitt hur samhället kommer att se ut.
Statistiska centralbyrån är en guldgruva gällande just siffror och fakta. Hos dem kan man utläsa att vi inom en snar framtid kommer att växa i befolkningen som vi kallar för icke arbetsföra. Det vill säga, vi kommer att bli fler yngre och fler äldre. För samhället i stort kommer det att innebära en större ekonomisk påfrestning eftersom detta är två grupper som kostar mycket pengar i skola, vård och omsorg. Men det innebär också att det inte kommer att bli lättare att rekrytera i framtiden. Det ställs högre krav på arbetsplatser att bli just den arbetsgivare som människor vill arbeta för.
En annan omvärldstrend som flera analytiker talar om är tekniken som skapas för att vi ska bli fri från teknik. Ja det låter lite snurrigt. Men fler forskare vittnar om att vi överkonsumerar teknik och det har gått så långt att vi nu behöver teknisk hjälp för att kunna avstå. Vi kan redan idag se funktioner i våra smarta mobiltelefoner som ska hjälpa oss med detta. Som exempelvis skärmtidsfunktionen där telefonen säger ifrån när vi använt vår bestämda tid framför skärmen och det är dags att lägga ner.
För många låter detta som en simpel sak, men det är långtifrån simpelt. Vi har under väldigt kort tid byggt upp vårt samhälle, våra liv, våra arbetsplatser med tekniska lösningar. Robotiseringen växer inom alla yrkesområden och där ser man inte att det skulle minska, men kontrollen av våra robotar sker ofta via en app i telefonen och eftersom vi är tillgängliga som aldrig förr så kollar vi ofta av yrkesrelaterade frågor även på vår fritid. Hur kommer det att påverka din arbetsplats om vi skulle tillbringa färre timmar vid skärmen och inte vara så tillgängliga längre?
En tredje och kanske den största omvärldstrenden handlar såklart om klimatet. Sveriges Riksdag har slagit fast att år 2045 ska Sverige vara klimatneutralt och där spelar industrin en viktig roll. Förutom att vi måste minska på våra utsläpp, ställa om vår energiförsörjning samtidigt som vi måste säkra den så handlar också trenden om våra värderingar. Unga kommer i högre grad att välja arbetsplatser där man har en tydlig vision och tydliga mål kring hur man arbetar med klimatfrågor. Och det ska inte bara vara nerskrivet på ett papper utan också kunna visas rent praktiskt och bevisas att det ger resultat för den framtida klimatomställningen. Detta visar bland annat den årliga YPAI-indexet (young professional attraction index) där fordonsindustrin för första gången värderas allt högre bland unga akademiker. En förklaring till det är att fordonsindustrin kan konkret visa på att deras utvecklingsarbete kommer att förändra vårt klimat i framtiden. Volvo, Scania och Tesla ligger nu bland de topp tio mest attraktiva arbetsplatserna i världen. Till skillnad från 2015 då representanter från fordonsindustrin helt saknades på listan.
Så om vi går tillbaka till Margaret Thatcher så gav hennes missade omvärldsanalys inga negativa konsekvenser för henne. Det gick ju rätt bra ändå får man ändå säga. Sämre gick det för Decca Records som 1962 tackade nej till The Beatles med motiveringen att den typen av musik och den typen av artister aldrig kommer att slå. Skivbolaget Parlophone gjorde sin hemläxa kring omvärldsanalys, alla inblandade blev ekonomiskt oberoende och omvärlden fick betalt genom att bokstavligen bli satt i gungning.
Månadens krönikör
Namn: Elisabeth Anderberg
Gör: För ett tag sedan så var jag med på en work shop som handlade om framtidens persontransporter. Hur kommer vi att resa år 2050?
Bor: Växjö
