Hon har medverkat i Skavlan två gånger. Hon har varit sommarpratare i Sveriges Radio P1. Och nu har hon även medverkat på Gjuteridagarna.
-Det var första gången jag pratade inför gjutare. Men det var roligt och de kom med intressanta frågor, säger Maria Strömme. Professor i nanoteknologi vid Uppsala universitet.
Text och Foto: Elisabeth Anderberg
Hon börjar sin föreläsning med att visa en bild på sig själv som ung flicka, sittande i en fiskebåt vid Lofoten där hon har sin uppväxt och med nariga röda läppar.
– Detta var tiden då norrmän inte börjat använda Lypsyl än, säger hon och drar med sig skratt i salen.
Och det är något som är genomgående under hela föreläsningen. Oavsett om hon pratar om klimatproblemen i världen som gör att vi måste komma vidare inom nanoteknologin så blandar hon det med humor som gör att alla lättare kan till sig det hon säger. Trots att vi snackar om en av världens mest komplicerade teknologier.
Batterier är en spännande fråga för många inför framtiden. Maria Strömme berättade om en hel del banbrytande forskningar som gjorts inom området.
– Vi har bland annat sett hur vi kan ta fram ett bränslecellsplåster som gör el av mjölksyran i svett. Tänk dig att du i framtiden kanske kan ladda din telefon genom att ha ett plåster på armen som genererar el via din svett, säger Maria Strömme.
Hon berättade om flera utmaningar vi har i framtiden och kom med olika lösningar. Såsom cellulosabaserade batterier som vi kan använda i tapeter som värmer upp våra bostäder via solceller. Eller trådbatterier som vi kan ha i våra kläder som laddas via friktionen när vi andas.
Men det var en sak hon lade lite extra tid på. Att vi blir allt äldre.
– Vi ökar i befolkning på jorden allt mer. Men inte för att vi föder fler barn. Nej, vi föder färre barn. Vi ökar i befolkningsmängd på grund av att vi blir äldre.
Maria Strömme berättade om en av vår tids stora utmaningar. Vi måste komma på ett sätt på hur våra kroppar kan hålla längre. Det genom att få bort åldersrelaterade sjukdomar och få kroppen att odla egna reservdelar.
– År 2050 måste 80 år vara det nya 40 år. Annars hamnar vi i en stor kris.
Krisen handlar om allt från att vi måste hålla för att jobba allt längre för att klara av kompetensförsörjningen till att inte belasta vården och dess ekonomi med åldersrelaterade sjukdomar.
– Och det är via nanomassa vi kan få kroppen att odla sina egna reservdelar.
Maria Strömme berättar att stamcellerna i kroppen åker runt och vet inte riktigt vad deras uppgifter är. Via nanotech så kan vi instruera stamceller på vissa platser i kroppen exakt vad de ska göra.
Det känns ganska mycket som science fiction. Men det görs redan idag.
– Tandvården har kommit längst i detta, berättar Maria Strömme.
Det har gjorts flera framgångsrika försök inom tandvården till exempel när det handlar om att få kroppen att själv bygga upp käkben.
– Det var en tandläkare som skulle sätta in tänder med titanskruvar på en äldre person vars käkben blivit så skört att skruven inte fastnade. Genom att lägga en nanomassa där tanden skulle skruva fast som skapade rätt miljö för käkbenet att bygga sig självt kunde man inom några månader se att det kroppen byggt ett nytt och starkare käkben på plats, berättar hon.
Sedan kunder tandläkaren skruva dit den nya tanden utan problem.
På samma sätt har man nått framgångar hos exempelvis förlamade personer. Man har med hjälp av nanoteknologi fått kroppen att reproducera nerver i kroppen som gjort att personerna fått tillbaka rörlighet och känsel.
“Vad ska vi egentligen dö av? det lämnar jag till andra att besvara. Jag tar hand om nanoteknologin, den filosofiska delen får andra jobba med.”
När det var dags för frågor från publiken kom det en som hade en förhoppning om att detta skulle kunna överföras direkt till gjutning. Om man kan få kroppen att laga sig själv. Kan man även få material att laga sig självt?
– Jag jobbar ju med levande material. Men det ska inte vara för otroligt, svarade Maria Strömme.
En annan fråga som kom upp var hur länge vi egentligen ska leva.
– Att folk blir 200 år kan vi fixa inom kort. Men sedan handlar det om filosofiska och etiska frågor som: Vad ska vi egentligen dö av? Och det lämnar jag till andra att besvara. Jag tar hand om nanoteknologin, den filosofiska delen får andra jobba med, svarade Maria med ett skratt.
Oavsett om det handlade om etik, filosofi eller teknologi så gick alla ut från föreläsningen med många tankar om framtiden.
