Genom att samordna hela vägen från affär och ledning till operatör och maskin går det att få en strategisk överblick över digitaliseringen. Det menar forskare vid RISE och experter från gjuteriindustrin som tillsammans har kartlagt vilka möjligheter och behov som finns när det gäller gjuteriernas digitalisering. Gjuteriindustrin har uttryckt ett behov av att få en helhetssyn på digitaliseringen av gjuteriprocessen. Med hjälp av ekonomisk stöttning från Svenska Gjuteriföreningen har det arbetet nu påbörjats genom projektet Digitalisera gjuteriet som drivs av RISE i Jönköping.
TEXT SOFIA ÖGGESJÖ
FOTO RISE / DAVID ELG
Var börjar man när man ska digitalisera gjuteriet? Det är inte svårt att hitta områden att digitalisera; sandfuktighet, legering, gjuttemperatur, svalningskurvor, släppmedelsmängder, bearbetningskostnader och mycket mer. Med industri 4.0 kommer uppkopplade ugnar, robotiserad urslagning och rensning, VR-glasögon med augmented reality och självklart får både big data och artificiell intelligens sina givna roller överallt från inköp och skrotgård till kvalitetskontroll och försäljning. Frågan är var man börjar?
I projektet Digitalisera gjuteriet samlades experter från gjuteriindustrin och forskare från RISE i Jönköping för att diskutera och kartlägga vilka behov som finns. Lennart Elmquist jobbar med avancerad processutveckling och materialteknik på Xylem Water Solutions Manufacturing AB och han var en av projektdeltagarna.
–För oss på Xylem, och för hela gjuteribranschen, är det viktigt att följa med i digitaliseringen. Det ger oss en möjlighet att höja kvaliteten och få bättre kontroll på processerna, säger Lennart Elmquist.
–På Xylem har vi blivit bättre på att använda all data som vi samlar in men vi kan definitivt bli bättre och därför tycker jag att det är viktigt att vara med i det här sammanhanget, fortsätter han.
–Gjuteriindustrins digitaliseringsresa är strategiskt viktig och spänner över i stort sett alla funktioner i företagen. Genom att visualisera hela vägen mellan affär och gjutning får man en strategisk överblick över digitaliseringen, säger Raul Carlsson, forskare vid RISE.
Projektgruppen höll en intensiv workshop i gamla Gjuteriskolans lokaler på RISE i Jönköping. Med stöd av en ny standard för att visualisera informationsvägarna som binder sam-man gjuteriprocesser och affärsbehov delade experterna syn på erfarenheter och behov från gjuteriets digitalise-ring. Med denna visualisering såg deltagarna att det finns många liknande utmaningar och gemensamma mål inom gjuteriindustrin.
–Visualiseringen samlade först storheter som styr kvalitet, kostnad och säkerhet under hela gjuteriprocessen, från skrotgård till färdig produkt, från sandkvalitet och luftfuktighet till stelning, urslagning och till id-märkta komponenter. Efter detta första steg samlade projektgruppen olika sätt att mäta och analysera dessa storheter, både sådant som görs i gjuterierna idag och sådant det finns önskemål om att kunna mäta och analysera, berättar Raul Carlsson.
– Under workshopen deltog representanter från fyra gjuterier och det var påtagligt att vi alla hade liknande utmaningar, vi hade kommit ungefär lika långt och hade samma förutsättningar. Det gjorde att workshopen bidrog med många bra samtal, berättar Lennart Elmquist. Under sista fasen av workshopen sammanfattades vad man uppfattade som ledningens övergripande behov och krav; ekonomi, kvalitet, förutsägbarhet, hållbarhet och naturligtvis hälsa och säkerhet. Man hade då en första gemensam visualisering som visade hur gjuteriindustrins digitalisering måste bygga på grundläggande affärsstrategiska begrepp, beslut och prioriteringar.
– Det är en utmaning att hantera alla olika teknik- och systemleverantörer. En gemensam strategi och ett systematiskt arbetssätt är nödvändigt för att komma framåt. Vi hoppas nu även på att det ska bli en fortsättning på projektet så att digitaliseringsfrågan fortsätter att lyftas inom gjuteri-industrin, säger Lennart Elmquist.
Industrins digitalisering har satt igång. Men det kommer att komma nya vinklar, nya intressenter, nya teknologier och nya kundkrav formulerade som leder till nya behov av att digitalisera; digitala tvillingar, automation, digitala värdekedjor, spårbara och certifierade materialströmmar, digitaliserat gjutgods är några exempel. Varje digitaliseringsbehov kommer att påverka hela företaget, från gjutgods till affärsmodell, eller från affärskrav ner till gjutugn.
– Det räcker alltså inte med att fokusera på digitaliseringen som en teknisk utveckling med ett delvis ändrat arbetsinnehåll. Industrins digitalisering kan förändra mycket i grunden för hur företaget styrs och utvecklas, på samma sätt som frågor om kvalitet, miljö och arbetsmiljö har utvecklat industrin. Med stöd i standardiserade ledningssystem tar ledningen systematiskt ansvarar för risk- och möjlighets-analyser, planering av prioriterade och resurssatta mål, uppföljning, och ett ständigt förbättrat arbetssätt. Därför är det naturligt att projektet föreslår en fortsättning där utveckling av ett sådant ledningssystem för industriell digitalisering ligger i fokus, avslutar Raul Carlsson.//
