För att bibehålla konkurrenskraften inom svensk gjuteriindustri är arbetet med kompetensutveckling en avgörande faktor. Svenska Gjuteriföreningen har i samarbete med RISE och Yrkesakademin tagit fram en metod för att kunna mäta och validera kunskap inom gjutteknik på individ- och organisationsnivå enligt riktlinjerna för Industri BAS, som utvecklats av Svensk industrivalidering.
TEXT: LOTTA LARSBY
FOTO: VOLVO
Förarbetet har pågått i många år och under våren sjösattes första versionen av validering för gjuterioperatörer. Gjuteriet följer resans gång i en artikelserie där vi möter en rad olika personer som har kontakt med projektet. Vi möter bland annat Per Ola Post på Gjuteriföreningen som har arbetat med att förverkliga processen och operatörer på Volvo Group Skövde som under våren fått möjligheten att bli validerade.
I första avsnittet gör vi en djupdykning i vad arbetet inför denna validering inneburit, hur själva processen går till och vilka förväntningar som finns på utvecklingsmöjligheter för de som deltar i valideringen. När ett företag har anmält sig och blivit antaget till valideringen kopplas företaget samman med en certifierad testledare från Yrkesakademin. Därefter utvärderas resultatet av experter på RISE, som ger återkoppling på hur den kunskap som eventuellt fattas kan kompletteras. Därefter sker omprov och till sist utfärdas ett diplom. Diplomet utfärdas först när den som genomgår valideringen faktiskt besitter de kunskaper som krävs för att bli godkänd.
I första avsnittet gör vi en djupdykning i vad arbetet inför denna validering inneburit, hur själva processen går till och vilka förväntningar som finns på utvecklingsmöjligheter för de som deltar i valideringen. När ett företag har anmält sig och blivit antaget till valideringen kopplas företaget samman med en certifierad testledare från Yrkesakademin. Därefter utvärderas resultatet av experter på RISE, som ger återkoppling på hur den kunskap som eventuellt fattas kan kompletteras. Därefter sker omprov och till sist utfärdas ett diplom. Diplomet utfärdas först när den som genomgår valideringen faktiskt besitter de kunskaper som krävs för att bli godkänd.
Branschspecifik validering för gjuterioperatörer
Per Ola Post, som är projektledare inom kompetensutveckling på Gjuteriföreningen, har arbetat med validering i ungefär tio år. Per Ola berättar att Gjuteriföreningen länge har haft som ambition att bygga upp det här systemet och bland annat deltagit i ett konsortium med Svensk industrivalidering. Systemet för att kunna validera gjuterikompetens har legat nära mållinjen i flera år, men för drygt ett år sedan fick Per Ola Post uppdraget att ta projektet från nästan färdigt till över tröskeln och tillgängligt för branschen. Under 2019 skedde valideringar i ett testpilotprojekt på Volvo Group Skövde, Husqvarna och Bruzaholms Bruk. Under våren 2020 var Volvo Group Skövde först ut med att genomföra den färdiga valideringen för en grupp medarbetare på initiativ av Fredrik Larsson, projektledare vid Volvo Group Skövde. Svensk industrivalidering är ett varumärke som syftar till ett kvalitetssäkrat system för att validera olika kompetenser inom industrin. Validering för kompetenser utöver gjutning har funnits på marknaden i ett antal år, men nu finns alltså en branschspecifik validering även för gjuterioperatörer. Per Ola berättar att målet med valideringen är att skapa möjligheten att kartlägga hur väl medarbetarna på ett gjuteri uppfyller de kompetenskrav som finns på en specifik tjänst.
– Om det visar sig att det finns brister går det att tydligt identifiera var kompetensutvecklingen behöver ske. Systemet innefattar väldigt mycket mer än bara ett prov. Efter utvärderat prov finns det system för hur dessa kunskapsgap bäst kan åtgärdas. Dessutom får företagen värdefull information om vilka förbättringsbehov som finns.
Han fortsätter beskriva att den här typen av certifiering kan vara extra värdefull inom yrkesroller där man bygger upp sin kompetens genom att arbeta och inte genom en ren skolbänksutbildning.
–Har man gått en utbildning får man i regel betyg som bevis på att man kan det som krävs för sin tjänst. Har man inte gått en utbildning, utan har fått sin kunskap som ett resultat av praktiskt lärande, behövs ett annat typ av system för att kontrollera kunskapen. Genom valideringen får validanten, som den som genomgår processen kallas, papper på sina kunskaper, vilket kan vara gynnsamt på individnivå av flera anledningar. Dels kan det leda till möjligheter att utvecklas på sin arbetsplats, dels är det ett verktyg för de som kanske står utanför arbetsmarknaden men har rätt kompetens, att få bevis på sina kunskaper och färdigheter.
Per Ola Post, som är projektledare inom kompetensutveckling på Gjuteriföreningen, har arbetat med validering i ungefär tio år. Per Ola berättar att Gjuteriföreningen länge har haft som ambition att bygga upp det här systemet och bland annat deltagit i ett konsortium med Svensk industrivalidering. Systemet för att kunna validera gjuterikompetens har legat nära mållinjen i flera år, men för drygt ett år sedan fick Per Ola Post uppdraget att ta projektet från nästan färdigt till över tröskeln och tillgängligt för branschen. Under 2019 skedde valideringar i ett testpilotprojekt på Volvo Group Skövde, Husqvarna och Bruzaholms Bruk. Under våren 2020 var Volvo Group Skövde först ut med att genomföra den färdiga valideringen för en grupp medarbetare på initiativ av Fredrik Larsson, projektledare vid Volvo Group Skövde. Svensk industrivalidering är ett varumärke som syftar till ett kvalitetssäkrat system för att validera olika kompetenser inom industrin. Validering för kompetenser utöver gjutning har funnits på marknaden i ett antal år, men nu finns alltså en branschspecifik validering även för gjuterioperatörer. Per Ola berättar att målet med valideringen är att skapa möjligheten att kartlägga hur väl medarbetarna på ett gjuteri uppfyller de kompetenskrav som finns på en specifik tjänst.
– Om det visar sig att det finns brister går det att tydligt identifiera var kompetensutvecklingen behöver ske. Systemet innefattar väldigt mycket mer än bara ett prov. Efter utvärderat prov finns det system för hur dessa kunskapsgap bäst kan åtgärdas. Dessutom får företagen värdefull information om vilka förbättringsbehov som finns.
Han fortsätter beskriva att den här typen av certifiering kan vara extra värdefull inom yrkesroller där man bygger upp sin kompetens genom att arbeta och inte genom en ren skolbänksutbildning.
–Har man gått en utbildning får man i regel betyg som bevis på att man kan det som krävs för sin tjänst. Har man inte gått en utbildning, utan har fått sin kunskap som ett resultat av praktiskt lärande, behövs ett annat typ av system för att kontrollera kunskapen. Genom valideringen får validanten, som den som genomgår processen kallas, papper på sina kunskaper, vilket kan vara gynnsamt på individnivå av flera anledningar. Dels kan det leda till möjligheter att utvecklas på sin arbetsplats, dels är det ett verktyg för de som kanske står utanför arbetsmarknaden men har rätt kompetens, att få bevis på sina kunskaper och färdigheter.
Identifiering av roller
I sitt initiala arbete tog Per Ola, i samarbete med ett antal gjuterier, fram beskrivningar av processerna i ett gjuteri, det vill säga själva arbetssättet. Därefter beskrev man de olika roller som finns inom gjuteri och vilka kunskaper man bör ha för att kunna utföra dessa roller. Totalt har nio roller under samlingsnamnet operatör identifierats och valts ut för att ingå i projektet. Inom järn- och stålmiljö är det Modellsnickare, Kärnmakare, Sandberedare, Formare, Smältare, Avgjutare, samt Uppslagning och rensning. För pressgjutmiljö finns rollerna Pressgjutare och Verktygsunderhåll. För mindre gjuterier kan en person vara aktuell för flera roller, varför det är möjligt att valideras mot flera moduler. Per Ola berättar att det går att vända sig till Gjuteriföreningen för att valideras. Men det vanligaste är att företaget vänder sig direkt till Yrkesakademin för att boka in validering. För att kunna hålla den höga kvalitet som krävs på valideringen är det en kostnad kopplad till den.
–Vi har arbetat för att hålla dessa kostnader nere, men det finns även sätt för företagen att få ner priserna ytterligare säger Per Ola. Bland annat kan man se till att en grupp om minst sex medarbetare utför valideringen vid samma tillfälle, även om de valideras mot olika och flera roller. Det förekommer även att olika typer av arbetsmarknadsprojekt innehåller validering och kompetensutveckling, vilket kan ge ekonomiskt stöd till den som ska betala valideringen. För att valideringen skall ge en så sann mätning som möjligt och verka för framtidssäkrad kompetensutveckling, är projektet partsgemensamt mellan Gjuteriföreningen, IF Metall och Teknik-företagen. Per Ola understryker att valideringen främst handlar om att skapa möjligheter att utveckla och stärka kompetens för individer och branschen. Det första provtillfället är alltid kopplat till en skräddarsydd återkoppling, kompetensstärkande åtgärder vid behov och eventuella omprov innan diplom delas ut. Fokus är inte på att sortera ut de som inte kan tillräckligt, utan att förstärka kunskap.
Jens Larsson, som är certifierad testledare från Yrkesakademin, är den som rent praktiskt sköter provtillfällena och är ansvarig för validering mot gjuteri. Han tycker
I sitt initiala arbete tog Per Ola, i samarbete med ett antal gjuterier, fram beskrivningar av processerna i ett gjuteri, det vill säga själva arbetssättet. Därefter beskrev man de olika roller som finns inom gjuteri och vilka kunskaper man bör ha för att kunna utföra dessa roller. Totalt har nio roller under samlingsnamnet operatör identifierats och valts ut för att ingå i projektet. Inom järn- och stålmiljö är det Modellsnickare, Kärnmakare, Sandberedare, Formare, Smältare, Avgjutare, samt Uppslagning och rensning. För pressgjutmiljö finns rollerna Pressgjutare och Verktygsunderhåll. För mindre gjuterier kan en person vara aktuell för flera roller, varför det är möjligt att valideras mot flera moduler. Per Ola berättar att det går att vända sig till Gjuteriföreningen för att valideras. Men det vanligaste är att företaget vänder sig direkt till Yrkesakademin för att boka in validering. För att kunna hålla den höga kvalitet som krävs på valideringen är det en kostnad kopplad till den.
–Vi har arbetat för att hålla dessa kostnader nere, men det finns även sätt för företagen att få ner priserna ytterligare säger Per Ola. Bland annat kan man se till att en grupp om minst sex medarbetare utför valideringen vid samma tillfälle, även om de valideras mot olika och flera roller. Det förekommer även att olika typer av arbetsmarknadsprojekt innehåller validering och kompetensutveckling, vilket kan ge ekonomiskt stöd till den som ska betala valideringen. För att valideringen skall ge en så sann mätning som möjligt och verka för framtidssäkrad kompetensutveckling, är projektet partsgemensamt mellan Gjuteriföreningen, IF Metall och Teknik-företagen. Per Ola understryker att valideringen främst handlar om att skapa möjligheter att utveckla och stärka kompetens för individer och branschen. Det första provtillfället är alltid kopplat till en skräddarsydd återkoppling, kompetensstärkande åtgärder vid behov och eventuella omprov innan diplom delas ut. Fokus är inte på att sortera ut de som inte kan tillräckligt, utan att förstärka kunskap.
Jens Larsson, som är certifierad testledare från Yrkesakademin, är den som rent praktiskt sköter provtillfällena och är ansvarig för validering mot gjuteri. Han tycker
liksom Per Ola att det viktigaste med processen är att lyfta och stärka individer. Han berättar att något av det mest intressanta han har upplevt genom valideringar på gjuterier, är att validanterna inser att de ofta kan och vet mer än vad de själva först trodde.
– Jag har fått uppleva när validanterna får en wow-känsla vilket både stärker deras självförtroende och ger drivkraft att lära sig ännu mer. Det ger också en möjlighet för de individer som vanligtvis inte är så utåtriktade att få komma fram, sådana individer som tyvärr lätt kan förbises annars. Jens som har en lång bakgrund inom industrin, har i sin roll på Yrkesakademin arbetat mycket med företagsutbildning mot externa företag och kunder. Det har gett honom en stor erfarenhet av att även arbeta med kompetenslyftande insatser mot företag.
–Genom kompetenskartläggning synliggörs kunskapsgap på samma vis som det ger bekräftelse på vilken kompetens som faktiskt finns. Olika behov framgår tydligt och det går ofta att koppla ihop kvalitetsutmaningar hos ett företag med var kunskapsgapen hos personal eller rutiner finns. Under 2020 har Jens tvingats arbeta lite annorlunda med valideringarna än tidigare, på grund av Covid-19. I vanliga fall besöker Jens företagen vid testtillfället för att ordna med datorer att genomföra proven på, presentera processen för deltagarna och ansvara för att testfrågorna hanteras med ansvar. Det är av största vikt att frågorna inte kommer på villovägar eftersom de utgör hela grunden till valideringens koncept. När nu Jens har genomfört testerna på distans, har det varit viktigt för honom att samarbeta med en representant från det aktuella valideringsföretaget som fått agera “tentavakt”. Det har fungerat bra, men själv tycker Jens att det är tråkigt att inte få komma ut och besöka gjuterierna. Han tycker att det är en spännande bransch och har tidigare passat på att få guidad tur på de gjuterier han besökt.
– Jag har fått uppleva när validanterna får en wow-känsla vilket både stärker deras självförtroende och ger drivkraft att lära sig ännu mer. Det ger också en möjlighet för de individer som vanligtvis inte är så utåtriktade att få komma fram, sådana individer som tyvärr lätt kan förbises annars. Jens som har en lång bakgrund inom industrin, har i sin roll på Yrkesakademin arbetat mycket med företagsutbildning mot externa företag och kunder. Det har gett honom en stor erfarenhet av att även arbeta med kompetenslyftande insatser mot företag.
–Genom kompetenskartläggning synliggörs kunskapsgap på samma vis som det ger bekräftelse på vilken kompetens som faktiskt finns. Olika behov framgår tydligt och det går ofta att koppla ihop kvalitetsutmaningar hos ett företag med var kunskapsgapen hos personal eller rutiner finns. Under 2020 har Jens tvingats arbeta lite annorlunda med valideringarna än tidigare, på grund av Covid-19. I vanliga fall besöker Jens företagen vid testtillfället för att ordna med datorer att genomföra proven på, presentera processen för deltagarna och ansvara för att testfrågorna hanteras med ansvar. Det är av största vikt att frågorna inte kommer på villovägar eftersom de utgör hela grunden till valideringens koncept. När nu Jens har genomfört testerna på distans, har det varit viktigt för honom att samarbeta med en representant från det aktuella valideringsföretaget som fått agera “tentavakt”. Det har fungerat bra, men själv tycker Jens att det är tråkigt att inte få komma ut och besöka gjuterierna. Han tycker att det är en spännande bransch och har tidigare passat på att få guidad tur på de gjuterier han besökt.
Test på Volvo skapar nyfikenhet
När Volvo Group Skövde under våren genomförde en validering fick Fredrik Larsson, projektledare på Volvo Group Skövde, hoppa in som tentavakt. Fredrik sitter med i Gjuteriföreningens kompetensråd och där lyftes frågan om intresse av att delta. Fredrik kom direkt att tänka på sin grupp av medarbetare som redan då deltog i ett pilotprojekt, inom kompetensutveckling. Han såg att valideringen skulle fungera som ett bra komplement till teamets utvecklingsresa. Teamet består av en grupp operatörer som gjorde test mot Kärnmakare och Formning. Alla i gruppen arbetar som Kärnmakare. Fredrik beslutade att det även fanns vinning för gruppen att testas mot Formare för att få ökat kundperspektiv, eftersom formningsline är deras närmaste ”kund”.
Eva Gustavsson, Sofie Ström, Jonathan Björn och Anders Brolin är fyra operatörer som tillhör den grupp på Volvo som genomfört valideringen. Under våren har de genomgått första steget i processen vilket alltså innebär det initiala provtillfället. När Gjuteriet talar med gruppen väntar validanterna spänt på sina resultat, som beräknas anlända inom en snar framtid. Trots att de ännu inte fått det officiella resultatet, har provtillfället i sig, redan satt igång många tankar. Gruppen är överens om att det finns mycket mer kunskap att tillförskansa sig, trots att de har olika lång erfarenhet inom yrket. Ytterligare en aspekt de upptäckte, var att några frågor uppfattades som svåra på grund av olika teams och arbetsplatsers interna benämningar. De tror att valideringsprocessen kan vara hjälpsam i att se till att alla på en arbetsplats och över branschen i stort, använder samma vokabulär. Med gemensamma benämningar tror de att missförstånd ute i produktionen eller kanske rent av vid byte av arbetsplats kan undvikas. Sofie berättar att frågorna som hon fick på testet väckte en stor nyfikenhet och vilja att lära sig mer.
– När jag först fick veta att vi skulle göra testet, innan jag förstått syftet, kändes det faktiskt lite läskigt. Nu när jag är mer insatt i vad det innebär tycker jag att det känns som en rejäl möjlighet. Det ska bli intressant att få utvärderingen och fortsätta resan. Hennes teamkamrater håller med och berättar att oavsett vad resultatet visar har de redan fått viss insyn i var de behöver komplettera sina kunskaper. Dessutom har det väckt en rejäl dos av gemensam revanschlust som de är sugna på att följa upp. Fredrik berättar att det viktigaste resultatet för honom är att valideringen väcker nyfikenhet, vilket i sin tur skapar engagemang. Han förväntar sig att teamet arbetar tillsammans och hjälper varandra att fylla i kunskapsgap om sådana finns. Han berättar att det här inte är ett projekt som skall drivas individuellt. Det ska vara en gemensam satsning för gruppen och hela gruppen skall tillsammans klara sig in i mål.
– När vi uppnår att arbeta som ett team, är det en vinst i sig. Det är viktigt att alla förstår sitt stora värde i processen och intresserar sig för sin roll i det hela.
Eva Gustavsson, Sofie Ström, Jonathan Björn och Anders Brolin är fyra operatörer som tillhör den grupp på Volvo som genomfört valideringen. Under våren har de genomgått första steget i processen vilket alltså innebär det initiala provtillfället. När Gjuteriet talar med gruppen väntar validanterna spänt på sina resultat, som beräknas anlända inom en snar framtid. Trots att de ännu inte fått det officiella resultatet, har provtillfället i sig, redan satt igång många tankar. Gruppen är överens om att det finns mycket mer kunskap att tillförskansa sig, trots att de har olika lång erfarenhet inom yrket. Ytterligare en aspekt de upptäckte, var att några frågor uppfattades som svåra på grund av olika teams och arbetsplatsers interna benämningar. De tror att valideringsprocessen kan vara hjälpsam i att se till att alla på en arbetsplats och över branschen i stort, använder samma vokabulär. Med gemensamma benämningar tror de att missförstånd ute i produktionen eller kanske rent av vid byte av arbetsplats kan undvikas. Sofie berättar att frågorna som hon fick på testet väckte en stor nyfikenhet och vilja att lära sig mer.
– När jag först fick veta att vi skulle göra testet, innan jag förstått syftet, kändes det faktiskt lite läskigt. Nu när jag är mer insatt i vad det innebär tycker jag att det känns som en rejäl möjlighet. Det ska bli intressant att få utvärderingen och fortsätta resan. Hennes teamkamrater håller med och berättar att oavsett vad resultatet visar har de redan fått viss insyn i var de behöver komplettera sina kunskaper. Dessutom har det väckt en rejäl dos av gemensam revanschlust som de är sugna på att följa upp. Fredrik berättar att det viktigaste resultatet för honom är att valideringen väcker nyfikenhet, vilket i sin tur skapar engagemang. Han förväntar sig att teamet arbetar tillsammans och hjälper varandra att fylla i kunskapsgap om sådana finns. Han berättar att det här inte är ett projekt som skall drivas individuellt. Det ska vara en gemensam satsning för gruppen och hela gruppen skall tillsammans klara sig in i mål.
– När vi uppnår att arbeta som ett team, är det en vinst i sig. Det är viktigt att alla förstår sitt stora värde i processen och intresserar sig för sin roll i det hela.
Nu är det studiegrupp som gäller för teamet, säger Fredrik. Exakt hur studierna kommer att gå till vet de inte förrän alla i gruppen har fått sin individuella utvärdering från RISE. Fredrik tror på att prova sig fram som ett lag för att hitta en bra metodik och inte vara rädd för att arbeta över gränserna.
– Jag kommer att vara väldigt följsam i vad teamet uttrycker för behov i att tillförskaffa sig information och hur de önskar fylla sina kunskapsgap.
Per Ola ser att det finns ett stort intresse och förståelse från svenska
– Jag kommer att vara väldigt följsam i vad teamet uttrycker för behov i att tillförskaffa sig information och hur de önskar fylla sina kunskapsgap.
Per Ola ser att det finns ett stort intresse och förståelse från svenska
gjuterier om varför kompetensutveckling är viktigt. Det som ofta saknats är strukturer och handlingsplaner för hur denna utveckling ska genomföras. Gjuterivalideringen hoppas och tror han bidrar med en viktig pusselbit i denna utveckling. Han menar dock att det är viktigt att både de individer och företag som genomför valideringen ser det som ett redskap och använder informationen för att planera klokt.
– Själva valideringsprocessen skall även den ständigt vara i utveckling och förbättring. Det gäller att alltid navigera och vara beredd på att hitta nya lösningar. Det blir ett spännande arbete framöver!//
– Själva valideringsprocessen skall även den ständigt vara i utveckling och förbättring. Det gäller att alltid navigera och vara beredd på att hitta nya lösningar. Det blir ett spännande arbete framöver!//
HUR GÅR DET TILL
• De företag som är intresserade av validering är välkomna att kontakta Per Ola Post på Gjuteriföreningen för att få mer information.
• När företaget beslutat att genomgå validering, kontaktar företaget Jens Larsson på Yrkesakademin för att boka tid för testtillfälle.
• Vid testtillfället samlas validanterna för att genomföra de digitala proven samtidigt.
• Det går att testas mot en eller flera roller och detta avgör hur många delprov som skall genomföras.
• Det finns nio roller att valideras inom; Järn- och stålmiljö: Modellsnickare, Kärnmakare, Sandberedare, Formare, Smältare, Avgjutare, Uppslagning och rensning. Pressgjutsmiljö: Pressgjutare och Verktygsunderhåll.
• Provet är tidsatt och tar mellan 2 och 3 timmar med ungefär 1,5 minuter på varje fråga, med möjlighet att markera och återgå till frågor senare under provet.
• Frågorna är flervalsfrågor, fritextfrågor eller matematikuppgifter.
• När testet är inlämnat går en expert inom gjutning på RISE igenom provet och lägger ett schema för att ge varje validant en personlig återkoppling.
• Återkopplingen ges tillsammans med rekommendationer för hur validanten kan komplettera eventuella kunskapsgap.
• Vidareutbildningen finns i olika former, antingen internt på företaget eller externt som till exempel på gjuterihandboken.se
• Återkoppling sker även till företaget för att skapa förståelse för hur arbetsgruppen ligger till. Återkommande brister kan komma att kräva övergripande åtgärder medan individuella brister kräver mer punktinsatser.
• Eventuella omprov eller prov mot fler roller sker vid ett nytt provtillfälle.
• Efter godkänd validering utfärdas diplom på validantens kunskap.
