Automatisering och digitalisering inom industrin kommer att innebära att arbetsuppgifter för människor försvinner, men inte själva människorna.
– Nettoeffekten av digitaliseringen kommer att innebära fler jobb i framtiden, säger Johan Hagelbäck forskare vid Linnéuniversitetet.
När ett samhälle står inför en stor förändring skapar det ofta oro. Framförallt när det handlar om yrkens vara eller icke vara. Så har det varit historiskt sett och så är det idag.
– Men om vi ser på det historisk så kan vi jämföra med andra branscher som digitaliserats. Ekonomer finns ju kvar även efter det att Excel kom exempelvis. Jobben finns kvar men förändras, säger Johan Hagelbäck.
En ny rapport gjord av McKinsey visar att i och med ny teknik så kommer vi att se cirka 100 000 nya jobb år 2030. Detta gäller inom alla branscher, men industrin är en stor del av det.
– Det vi kommer ha ett ökat behov av är ingenjörer. Istället för personer som lastar behöver vi personer som sköter om roboten som kommer att sköta lastningen.
De yrken som man främst fokuserar på att automatiserar är de rent fysiskt tunga arbetena, de farliga eller de monotona.
Utmaningen för många kommer att bli att klara en relativt snabb omställning menar Johan Hagelbäck. Dels gällande att hitta rätt kompetens, men det är även en kostsam omställning initialt.
– Det kommer att löna sig i längden, men till en början blir det stora investeringar, säger han.
När man pratar om en snabb omställning så handlar det just nu om en 30-års period. Så många som arbetar inom industrin idag kommer inte att påverkas av omställningen. Det handlar om framtidens produktion.
Ett exempel på ett långsiktigt arbete är att IT och programmering är obligatoriskt i grundskolan. Det för att öka kunskap och intresse inom området.
Johan Hagelbäck forskar inom området artificiell intelligens. När det kommer till industrin så fokuseras forskningen just nu på hur man ska kunna få robotar att ta egna beslut beroende på vad som ska göras.
En automatiseringsprocess idag kan handla om att en robot klarar av att göra ett visst antal moment som den är programmerad till att göra. Det man vill uppnå är att roboten ska kunna svara och ta beslut när man ger dem en fråga berättar Johan Hagelbäck.
– Det är lite samma funktion som Siri har i en iPhone, fast vi vill föra över den funktionen till robotar i produktion.
Text: Elisabeth Anderberg Foto: Linneuniversitetet
